The secularization theses has over the last decade been a central issue within the sociology of religion. The two classic theses has been criticized for being one-sided and only focus on the change from traditional to modern society. The intention of this study is to evaluate this critique and to discuss what is defendable in the early secularization thesis in our contemporary world.This essay?s primary purpose is to compare the secularization theses Weber?s The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism and Durkheim?s The Elementary Forms of Religious Life. I use two analytical models, posing three levels and three categories of secularization, in order to make the comparison explicit.

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

Den här kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhället och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter på internet blottlägger jag samhällsideal om makt och politik och de normativa gränser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. På så vis lyfter jag upp vad det är som upprör människor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhällsideal och normer i öppen dager. Studien syftar också till att visa på spänningar inom samhällsidealen och hur normer tolkas olika, men ändock beskrivs på samma sätt.

Varje år begår ungefär 1100 personer självmord i Sverige, fortfarande finns det många obesvarade frågor om hur självmord kan förhindras. Syftet med denna studie är att undersöka om graden av social integration i ett samhälle kan förklara de skillnader i självmordstal som råder mellan Sveriges kommuner. Èmile Durkheims teori om egoistiska självmord har använts som teoretisk utgångspunkt och i tolkningen av studiens resultat. Studien bygger på data från statistikansvariga myndigheter samt data över självuppskattad hälsa från den nationella folkhälsoenkäten. För att analysera datan har vi använt oss av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som vi gjort i statistikprogrammet SPSS.

Utbrändhet är ett aktuellt fenomen som kommit i blickfånget i Sverige. Det svenska arbetslivet är präglat av arbetsrelaterad ohälsa som stress och utbrändhet. Utbrändhet kostar samhället mycket pengar och därför har det också hamnat på politikernas bord. Samhällsutvecklingen går fort och samhällsorganisationen kräver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. Människan förväntas ställa om sig till fördel för utveckling och framåtskridande inom såväl nationella som internationella marknadsförhållanden.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om rite de passage. Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen.

Mångfald är idag en viktig faktor för många företag och dess konkurrenskraft. Det finns därmed en önskan och ett stort behov från företagens sida att på ett systematiskt sätt kunna hantera mångfald så att det blir en varaktig del i organisationens strategi. Problemet som vi ser det är att det saknas en praktisk förståelse för hur företag systematiskt kan arbeta med mångfald. Det som skiljer denna uppsats från tidigare undersökningar är att vi ser problematiken kring arbetet med mångfald ur ett nytt perspektiv genom att knyta samman två teoretiska ämnesområdena Diversity - och Change Management..

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Vårterminen 2007 Syftet med min uppsats är att genom en diskursanalys av mediatexter klarlägga hur avvikande beteende bland ungdomar framställs av media och därigenom kan konstrueras i samhället. Syftet leder fram till följande frågeställningar:o Vilken bild skapar medias framställning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgångspunkt för min studie som även till stor del grundar sig i tidigare forskning inom området där artiklar från Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå blir användbara i min analys. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit är att media framställer en ganska hotfull bild av ungdomar i samhället och medias närmande av underhållningsindustri innebär att det många gånger är en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (Apropå Nr 3 2001).

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

This essay deals with the ideas of social change in the Iron Gates Gorge site of Lepenski Vir during the Mesolithic. The change from a mainly fish-based subsistence strategy to a strategy that came to rely more on hunting and later domesticated animals could have been the onset of the social change that is noticeable in the material culture from the site. Theessay is divided in two main segments. The first consists of a case-study based on three themes that describes and searches for changes in the subsistence-, settlement- and burialpractises during the Mesolithic and beginning of the Neolithic phases, and the second part analyses the results from the case-study. It is primarily the idea of transformations and reproductions of traditions that will be dealt with in the analysis which is facilitated by a theoretic structure based on and inspired by the works of Emilé Durkheim and Anthony Giddens..

Syftet är att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvåldets orsaker. Frågorna är: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvåldet? Hur rimliga är uppfattningarna? En kvinna på Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvåldet under några månader hösten 2005 i Luleå. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvång tas upp.

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.